Populära inlägg

måndag 22 november 2010

Åkesson än en gång, & Randi Fisher

Ja, kära J bra att Åkesson kommer på tal igen. Och jag tänker på såna historiska fantastiska saker som hennes samarbete med Jarl Hammarberg Åkesson. En utmärkt och litet avglömd poet, som dock är ytterst aktiv. Och Petter Bergman... låt oss nämna hans namn ofta ofta för att han ska få ny aktualitet. Hur mycket läser jag inte t ex Lester left town då livsandarna brukar vilja pysa iväg och lämna mig som en hopsjunken suffle redo för sophinken.
Jo, jag har just varit i Norrköping och hållit föredrag om improvisationsmusik och dess samband med konst. Spännande ämne.
Lika roligt var det att se Randi Fishers utställning.
Äntligen! Får vi se henne i helfigur. Under många decennier har jag ju sett hennes saker och även skrivit litet. Det känns däremot litet onödigt av museet att på väggen skriva att hon ställde ut samtidigt med alla dem som fick epitetet 1947 års män på Färg och Form. Egentligen helt oviktigt. Det var aldrig en grupputställning. Och det var inte bara hon som "glömdes" i detta sammanhang, strax dumpades både Liss Eriksson och andra medan Rodhe mfl lyftes fram. Och att hon glömdes bort i själva efterkonstruerade rubriken 1947 års män är väl vad man förväntar sig. Men påpekandet att denna grupp aldrig var en grupp har jag själv gjort i flera böcker, senast Signums svenska konsthistoria. Att så drapp upp detta igen på utställningen tycker jag inte bara är onödigt. Det förnekar föregående korrigerande konsthistoria, min t ex, och så slår det in vidöppna dörrar. Det är låtsasinfo!
Att hon i sitt kollektivistiska sett att se konst i arbete slår hål på myten om geniet är sant och där platsar hon in under Sven Alfons tankar om Unga gotiker.
Så har jag ju även ett personligt förhållande till Fishers bildvärld. Rut Hillarp var min första poetiska musa, då jag var mycket liten, och min mammas ex av Dina händers ekon fick hennes poesi att bulta hett i Fishers svart-röda omslagspuls.
Jag är ingen samlare egentligen. Men om jag skulle finna en skiss till det omslaget skulle jag nästan kunna göra vad som helst för att få ha det på min vägg.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar